Jag hyllar Astrid Lindgren

Jag minns hur jag som liten satt ihopkrupen i soffan med Ronja Rövardotter inspelad på video. Det var med spänning jag tryckte på play och filmen visades gång på gång där hemma. Vid varje tillfälle när en rumpnisse, vildvittra eller grådvärg dök upp blundade jag hårt, men med åren blev jag vågligare och vågligare och tordes kika mellan fingrarna.

Idag visades Ronja Rövardotter på tv4. Det var flera år sedan jag nu såg filmen, men den här gången vågade jag titta storögt igenom hela och möta varenda liten otäck varelse som om de vore levande och befann sig i rummet. Jag älskar det, jag älskar Ronja, jag älskar allt Astrid har gjort! Under filmen försökte jag till en början slita mig och stänga av för att skriva på min tenta, men det gick liksom bara inte... Det är så otroligt bra! Jag gråter vid varje känslomässiga sekvens, ryser av obehag när Ronja är rädd, skrattar när Skalle-Pär gör sitt glädjeskutt och stör mig sådär lagom på de små rumpnissarna som man liksom ogillar fast på ett bra sätt.

Nu är filmen slut. Jag fastnar vid tanken på att Astrid har gjort så mycket bra, hur har hon egentligen lyckats? Det krävs så mycket mer än bara fantasi och flipp. Hur är det möjligt? Tänk vilka karaktärer hon har skapat för tusan. Pippi, Karlsson, Rasmus, Emil, Ronja, m fl. Det är helt fantastiskt! I varje filur har hon lyckats framhäva varenda litet personlighetsdrag och därefter med hjälp av otroligt skickliga skådespelare gestalta så många vackra och spännande filmer.

Fast... Om man tänker efter så är egentligen många av Astrids historier tragiska, skrämmande och otäcka, fast de lyser ändå av en slags styrka och livsglädje! Pippi är ensam men stark, Karlsson är en gammal gubbe som kan flyga, Bröderna Lejonhjärta dör, fast de har ju varandra... Osv...

Åå ja... Antingen är det för att jag är fasligt trött och känner mig utmattad (lite överkänslig) eller så har jag precis insett vilket geni Astrid var. Man tänkte liksom inte på det som barn utan där satt man och tittade precis som om Pippi var världens mest naturliga människa på jorden. Det är synd att det inte görs så bra barnböcker/filmer idag. Nä. Ingen var som Astrid Lindgren.