Idag kom det på posten. Inbjudan till inskolningsfika i augusti på Isabellas nya förskola. Först blev jag glad, trevligt! Sen knöt det sig i magen... När blev vår lilla såhär stor? Hur kan ett år ha gått såhär fort? Jag får ångest när jag tänker på det. Vill inte lämna bort henne. Hon är ju så mammig och i behov av oss, familj, närhet, trygghet. Gaaah!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar